Usa

Sommaren 2010 åkte min man och jag till Usa på vårt livs resa.

Här kan du läsa om vår resa dag för dag.

Dag 1

Direktflyg med Delta Airlines från Köpenhamn till New York. Det var trångt, varmt och skakigt. Från JFK gick det shuttle bus till Manhattan och hotellen. Detta var mitt första besök i NY och det var något alldeles extra att se skyskraporna i fjärran. 

Vi bodde på Affinia Dumont i Murray Hill. Mycket bra område att bo på med allt vad som behövs och vi hade panoramautsikt över Chrysler Building och East River.

Dag 2

Promenad, eller snarast vandring, på nästan tomma gator klockan 05.00 en söndag.

Allt var stängt i staden-som-aldrig-sover, men 07.00 hittade vi ett Starbucks på Union Square. Kaffet var lika illa som det sagts. Efter ett par dagar kom vi dock på att man kunde beställa två shots i en stor kopp. Till det en äggsandwich och frukosten smakade nästan som hemma. På eftermiddagen åkte vi på en stadstur med OnBoard, sightseeing i bekväma bussar med aircondition och mycket bra guide. Vi valde deras NY see it all tour med båttur till frihetsgudinnan.

Dag 3

Vi kunde ha sett den årliga Rainbow Parade, men det var hett och fuktigt och vi valde istället att sitta på ett kafé och nästan doppa huvudet i den iskalla juicen. På kvällen åkte vi på stadstur igen med OnBoard, NY See the lights, där höjdpunkten var utsikten från Brooklyn, vid foten av Brooklyn Bridge.

Dag 4

Flyg från JFK till Denver. Hyrde en Chevrolet Caprice på flygplatsen och övernattade på La Quinta Inn Airport. Ett bra hotell, speciellt om du gillar våfflor till frukosten. Nej, de smakar bara frityr...

Dag 5 (43 mil)

Med vår nya bil mot Nebraska. Raka vägar genom ett landskap med gräsklädda sandkullar och sandstormar så långt ögat når.

I en skogsglänta hittade vi ett museum med uppstoppade djur i montrar.

Vi körde vidare till Scotts Bluff, en lustig klíppa mitt i ingenting. Sedan såg vi världens längsta tåg skulle jag tro. Det har väl inte passerat än...

Övernattning i Alliance på Holiday Inn Express.

Dag 6 (32 mil)

Vi körde norrut för att se på Carhenge, en skulptur som passar semesterbilisten.

Genom indianreservat Pine Ridge, en titt på Wounded Knee Battlefield och ett besök på Red Cloud Heritage Center och graven där Red Cloud, en Sioux-hövding, ligger begravd.

I Chadron hittade vi Helen´s Pancake and Steak House som serverade oss du-vet-vad med sirap. 

Här fann vi också vårt första Wallmart. Ligger på Crazy Horse Memorial Hwy. Vi var nu i South Dakota där vi övernattade på Sunshine Inn i Wall, som ligger nära Interstate Highway 90, öster om Badlands National Park. Kvällen användes för shopping i Wall Drug Store. Köpte ett par röda cowboyboots. Eller inte...

Dag 7 (16 mil)

En biltur genom Badlands National Park, ett storslaget och kargt klipplandskap som antagligen mer liknar månen än jorden. Men, se upp, här finns både skallerormar, bison och präriehundar. Dem missade dock vi.

På eftermiddagen körde vi in i Rapid City och hälsade istället på United States alla presidenter som stod likt statyer längs huvudgatan.

Körde därefter söderut in i Black Hills National Forest, mest berömt för Mount Rushmore, fyra jättelika presidenter uthuggna i en klippa. Här undvek vi köerna och tjuvkikade istället lite på håll.

Vidare in i Black Hills fann vi Crazy Horse Memorial. Här jobbar stenhuggare på att skapa världens största staty ur en annan klippa. Intill ligger ett stort indian-museum.

Vi besökte också en drive-in-park med björnar, Bear Country, i närheten. Inga gulliga björnar alls. Jag, som inte körde, ropade mest "kör, kör" hela tiden.

Vi övernattade på Coyote Blues Village, ett BB mitt i djupa skogen. Mycket tyst, mycket barrdoft och schweizisk frukost på terrassen. Ja, ett schweiziskt par driver stället.

Dag 8 (45 mil)

Vi fortsatte vår tur i Black Hills med att besöka Deadwood, som inte bara är en favorit-TV-serie, utan också finns på riktigt.

Vi väntade bara på att den skrämmande hotellägaren Al Swearengen skulle dyka upp, men vi såg mest turister och gravstenar. De senare visade sig ofta heta Hanson, Svenson och Hallberg. Och Wild Bill Hickok, en legendarisk revolverman i vilda västern.

 

Resan fortsatte genom skogar och klippor till Spearfish där vi lunchade och vidare ut på Hwy 90 västerut.

Mycket vacker motorväg genom ett storslaget landskap, speciellt när man närmar sig Klippiga bergen och Sheridan i Wyoming. Där stannade vi över natten på Holiday Inn. Kör du samma väg någon gång kan du göra en avstickare till Devils Tower, ytterligare en konstig klippformation.

Dag 9 (32 mil)

Vi körde på en slingrande väg över Klippiga bergen ut på slätten mot Cody. Mycket skog och en del mycket mycket små byar. Någon gång bodde det 50 personer i Shell. Är de kvar?

Två nätter sov vi på Shoshone Lodge vid Shoshone River väster om Cody. Lite väl västerut, tyckte vi nog, men vägen var så storslagen att den kunde köras om och om igen. Lodgen var precis så som en lodge i vildmarken ska vara. Furu så långt ögat når och där... i mörkret... dyker den upp...

Dag 10 (några mil)

Lite stillsamt 4-juli-firande i Cody. Där var en marknad, mycket flaggor och ett band spelade.

I väntan på rodeon besökte vi Buffalo Bill Historical Center där det fanns utställningar om livet och konsten i vilda västern.

Äntligen är det rodeo på Cody Rodeo Night. Hatten är nyinköpt.

 

Många riktiga och en wannabee.

Dag 11 (21 mil)

Vi skulle se björnar och bisonoxar i Yellowstone National Park. Trodde vi. Okej, vi glimtade en björn i skogen och såg några bisonoxar vid vägkanten. Och turister. Men vad är det med turister som, trots fyrtiosju skyltar om faran med bisonoxar ändå går av sin bil med sina små vid handen för att komma lite närmre... Själv hade jag förstås läst på och visste att tre personer redan dödats av bison i parken. Jag läser alltid det finstilta.

Mest dramatiskt var kanske alla områden med gejsrar. Tung doft av svavel... Det är ju en vulkan...

 

Vi åt en förbokad middag på Old Faithful Lodge och övernattade i en enkel stuga i samma område.

Dag 12 (16 mil)

Fortsatte vår resa genom Yellowstone. På eftermiddagen körde vi söderut in i Grand Teton National Park med berg på över 4000 meter.

Vi stannade tre nätter på Lexington at Jackson i just Jackson. En fin stad där det bor folk med pengar. Det vittnade de många juvelerarna och mäklarna om. Här i stadsparken en båge av horn. Vems horn, kan man undra.

Dag 13 (0 mil)

Vi tog en promenad på stan och hittade då ett härbärge för hemlösa hundar. De ville ha hjälp med att rasta en av jyckarna och min man ställde så gärna upp. Hittade också en taggtråds-utställning. Jo, du läste rätt. Taggtråd kan minsann se ut lite hur som.

Dag 14 ( nästan inga mil)

Jag hade förbokat en forsränning på Jackson Hole Whitewater. Där fick vi börja med att prova en tajt gummidräkt och iklädda dessa gav oss av i buss söderut mot Snake River.

Vår guide mötte upp vid flotten och vi - några barn, några vuxna och så jag den räddaste av dem alla (och satt därför i mitten) - fick en genomgång om säkerhet, t ex vad vi skulle göra om vi ramlade av. Det stod det inget i broschyren om, inte ens i det finstilta...

Under färden berättade guiden många rövarhistorier om livet på floder i Afrika, men också om djuren längs Snake River och hela tiden skrek han ut order om vi skulle ro eller inte, höger eller vänster. Upp eller ner. Det var blött, guppigt, jätteroligt och ingen ramlade av. Fast, en gång på Zambezifloden....

Efteråt.

Dag 15 (74 mil)

Vi körde söderut på U.S. Route 191 hela dagen. I Utah förändrades utsikten gradvis. Klipporna blev allt rödare och landskapet torrare och vädret varmare. Backarna var imponerande och utsikten likaså.

Om bromsarna på lastbilarna lägger av finns räddningen här.

Dinosaur National Monument utanför Vernal var stängt för renovering, men det kan vara ett tips om du skulle ta den här vägen någon gång. Vi övernattade i Green River (nära Hwy 70), hotel River Terrace. Efter doppet i poolen åt vi middag på hotellet och satt sedan på vår balkong och tittade ut över floden, Green River.  '

Dag 16 (43 mil)

Lämnade Green River och körde västerut på Hwy 70. Här kan du också köra sydväst på en scenic byway, nr 12.

Kanske världens vackraste motorväg?

I Salina tog vi söderut på U.S Route 89, en klassisk väg i nord-sydlig riktning. Vägen kantades av nedlagda motell och bensinmackar. Bilismens förändring har förstås påverkat landskapet. Vi behöver inte längre tanka eller övernatta lika ofta för att klara en lång resa.

Vi har semester, men andra är på väg ut på jobb... Vilket hundliv!

Målet för dagen var Bryce Canyon National Park. Vi bodde på Best Western Ruby´s Inn strax utanför parken.

Dag 17 (25 mil)

Vi började med att besöka parken och nöjde oss med att bekvämt titta ut över de röda klipporna. Andra valde att vandra mitt i härligheten. Kan du se dem?

Vi fortsatte vår resa in i Arizona mot Grand Canyon National Park, norra sidan. I Arizona hittade vi den här affären.

Intill affären finns hjälp att få om något hänt dig. Men du måste först flytta det där som ser ut som ett kylskåp.

Efter en sista lång väg genom bränd skog kom vi fram till Grand Canyon Lodge där vi bodde i en enkel trästuga.

Det började bli skymning när vi tittade ut över kanjonen.

En del vill sitta på en klippkant... (inte jag).

Grand Canyon Lodge är verkligen grand.

Dag 18 (44 mil)

Vi åkte tillbaka samma väg genom Arizona och vidare västerut mot Nevada. På vägen såg vi första palmen och den första joshua tree.

Det började hetta till med 40 graders värme när vi närmade oss Las Vegas. Vi stannade tre nätter och bodde på Venetian med gondoler, kanaler och kasino förstås.

Dag 19 och 20 (några mil längs the Strip)

Två hela dagar i Las Vegas. Vi besökte Shark Reef Aquarium på Manadalay Bay och tittade på en huvudlös staty av Lenin på samma hotell. Ett besök på Imperial Palace Auto Collection var självklart, liksom en biltur längs the Strip, både natt och dag.

Vi var också på Fremont Street Experience med sin jättelika ljud- och ljusshow. Okej, klart den är jättelik. Det är allt i Usa och speciellt i Las Vegas. Där är salta pinnar inga salta pinnar utan mer i storlek som en stock.

Vi testade några av Las Vegas bufféer på Bellagio, Wynn och Rio.

Dag 21 (44 mil)

Handlade jeans på ett ödsligt outlet utanför Las Vegas och fortsatte mot Los Angeles. Trafiken tätnade, trots 6 filer i vardera riktningen.

Vi övernattade på Best Western Woodland Hills i utkanten av Los Angeles.

Dag 22 (24 mil)

Vi valde att inte stanna i Los Angeles utan började direkt vår resa längs kusten mot Pacific Coast Highway, Route 1. Besökte Santa Barbara, en mycket vacker stad med tydliga spanska influenser.

Folk strosar på trottoarer, studenter cyklar och allt är välordnat. Skylten nedan liknar inte den i Arizona (Lotto, Guns, Ammo, Beer).

Vi övernattade på Best Western Shelter Cove Lodge vid Pismo Beach.

Dag 23 (24 mil)

Vid San Luis Obispo körde vi in på Hwy 1 och följde havet norrut. Dimmigt och högt och vackert som bara den.

Det fanns flera platser att stanna vid och beundra vår vackra värld. Här sjöelefanter.

Vi besökte Hearst Castle där vi förbokat en rundtur. Sannerligen praktfullt och spektakulärt slott. Bara bussturen upp för berget var värd pengarna.

På kvällen nådde vi Monterey och sov tre nätter på Hotel Abrego.

Dag 24 (17 mile)

Började med en promenad i den livliga staden och provade fiskrätter i hamnen.

Besökte Monterey Bay Aquarium där fiskstimmet i jätteakvariet var höjdpunkten, men inte heller så dumt att få lov att klappa en sjötunga, eller något.

Senare på eftermiddagen körde vi 17-Mile Drive och tittade på den vackra kusten.

Vi letade efter Lone Cypress Tree. Kan det vara denna?

Dag 25

Denna dag skulle bli min höjdpunkt på resan. Vi fick se blåvalar på håll och knölvalar mycket nära när de käkade krill precis vid båten.

På väg ut. Sälar.

Ålakråkor.

Vår jätteduktiga guide på Monterey Bay Whale Watch.

Alla fick komma med.

 

Du kan se knölvalen i ögat...

Dag 26 (19 mil)

Vi fortsatte norrut mot San Francisco och besökte Big Basin Redwoods State Park som ligger i Santa Cruz mountains. Det var en upplevelse att se så stora träd. Naturen verkar veta att den är i Usa, där allt är Big.

Här är jag med "Father of the Forest".

I San Francisco byts dimman mot smoggen.

Vi checkade in på Best Western Hotel California, tog sedan en promenad och såg bland annat China Town.

Dag 27

Lämnade hyrbilen på flygplatsen och flög till JFK i New York.

Dag 28

Flyg till Köpenhamn.

HEMMA

Detta var förstås en helt fantastisk resa. Jag skulle gärna göra om den, men hade velat ha dubbelt så lång tid på mig att se allt som finns att se

De hotell vi bodde på kan verkligen rekommenderas, med undantag för Venetian i Las Vegas. Tjusig yta, men mycket var trasigt på hotellrummet och det tog tid att få saker fixade.

Rodeo, valskådning och forsränning borde vara måsten. Jag vill också framhålla staterna Nebraska, South Dakota och Wyoming som blev favoriter på resan. Och staden New York... men det visste du säkert redan.

Bra bok för bilresa i Usa: National Geographic guide to scenic highways and byways.

Karta